Diabetes är en allvarlig sjukdom som har blivit ett stort hälsoproblem världen över. I Sverige finns ett nationellt diabetesregister där cirka 500 000 personer är registrerade, vilket alltså utgör omkring 5% av befolkningen. Det finns även ett stort mörkertal där tusentals personer inte ännu har diagnostiserats.
Glukos
Kroppen hos en drabbad individ kan inte metabolisera näringsämnet glukos, alltså sockerämnen. Vanligtvis upplever diabetiker förhöjda glukoshalter i blodet. När dessa toppar nås kan den drabbade uppleva flera ogynnsamma och potentiellt allvarliga fysiska reaktioner.
Orsaker
De drabbade individerna har en oförmåga att producera och utsöndra hormonet som kallas insulin. Insulinet är väsentligt för en normal nedbrytning av blodsockret. Bukspottkörteln producerar insulin hos en frisk person. För en diabetiker fungerar den produktionen sämre eller inte alls. Brist på insulin gör att glukos ansamlas till alltför höga halter i blodet. Vissa diabetiker blir resistenta mot det insulin som kroppen normalt sett producerar. Om detta fortskrider får bukspottkörteln större svårighet att producera tillräckligt med insulin och glukosnivåerna riskerar att stiga okontrollerat.
Riskfaktorer
Ett antal olika miljö- och livsstilsfaktorer kan öka risken för att utveckla diabetes. Dessa problem inkluderar ökande ålder, stillasittande livsstil, fetma, ärftlighet, samt exponering mot vissa miljöföroreningar. Även sjukdomar som högt blodtryck kan komma att påverka förhållandena negativt.
Fysiska förhållanden
Diabetessymtom varierar mellan olika personer och påverkas av tillståndets svårighetsgrad. Vanliga företeelser inkluderar ökad hunger, törst, förhöjd urinproduktion, synstörningar, viktminskning, trötthet, upprepade eller kroniska infektioner och fördröjd läkning av sårskador.
Komplikationer vid diabetes
Om diabetes inte tas på allvar och behandlas på rätt sätt kan den orsaka följdskador på flera av kroppens övriga organ. Dessa kan till exempel innebära problem som hjärt-kärlsjukdomar, njurskador, synproblem, nervskador samt allvarliga sår och infektioner på ben och fötter.
Diagnostisering av diabetes
Dessbättre kan sjukdomen relativt enkelt diagnostiseras genom att utföra olika typer av provtagningar, till exempel undersökning av olika blodprover såsom glykerat hemoglobintest, blodsockertest före och efter fasta och oralt glukostoleranstest. Ett sådant blodprov kommer att visa om din blodsockernivå är inom det som anses vara normala värden eller ej.
Olika behandlingsalternativ
Läkare kommer att bedöma sjukdomens svårighetsgrad efter en genomgång av olika faktorer såsom patientens ålder, allmänna hälsa, specifik typ av diabetes, tid och sjukdomsförlopp. Kommer det att behövas mediciner, i så fall vilken typ eller räcker det med andra hälsofrämjande åtgärder såsom kostförändring, minskat alkoholintag och ökat motionerande.
Förebyggande av diabetes
I de flesta fall är det inte möjligt att förebygga en kommande diabetes. Det kan dock vara grundläggande att leva ett så hälsosamt liv som möjligt i avsikt att fördröja och kanske helt förhindra ett allvarligt sjukdomsförlopp. Vissa enkla uppgifter kan öka ens chanser för att inte drabbas för hårt. Sådana ansträngningar inkluderar:
Upprätthålla en hälsosam vikt
Problemen riskerar att öka vid kraftigt överviktig eller fetma. Att äta mindre med fet mat, samt utföra tillräckligt med hälsofrämjande motion räcker långt för att minska risken att drabbas i alltför hög utsträckning.
Undvik att vara stillasittande
Fysisk aktivitet är av största vikt. Att undvika en stillasittande livsstil är väsentligt i detta sammanhang. Olika typer av styrketräningsprogram kan visa sig vara värdefulla. Även enklare aktiviteter som promenader hjälper till att bibehålla en hälsosam vikt.
Begränsa intaget av socker och fett
Livsmedel som innehåller hög andel av socker och ohälsosam fett bör elimineras eller avsevärt begränsas från den vardagliga födan.
Sluta använda tobaksprodukter
Användning av tobak och alkohol har kopplats till en ökande risk att utveckla diabetes.
Skillnaden mellan typ 1 och typ 2 diabetes
Diabetes är ett kroniskt hälsotillstånd som påverkar hur kroppen reglerar sina blodsockernivåer. Diabetes är en kronisk sjukdom som riskerar att leda till livslång medicinering. Detta drabbar barn betydligt hårdare både på ett fysiskt och psykiskt plan. Värt att veta är att det finns två typer av diabetes, där varje typ kräver en speciell behandlingsplan för att hålla sjukdomen under kontroll.
Vad är typ 1-diabetes?
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom. Den uppstår i de fall där bukspottkörteln inte kan producera tillräcklig mängd insulin för att reglera sockermängden i blodet. Utebliven medicinering kan initialt orsaka milda till måttliga symtom. Dessa kan till exempel bestå av ångest, överdriven svettning och yrsel. Över tid utvecklas dessa symtom till förvirring, trötthet och i värsta fall risk att falla i koma och död.
Diabetes typ 1 påverkar de celler i kroppen som tillverkar insulin. Insulin är en avgörande beståndsdel för kroppens förmåga att bryta ner och förvandla föda till energi. Utan denna förmåga att reglera blodsockernivån kommer sockerhalten i blodet att öka. Det gör att den snabbt kan nå alltför höga nivåer. På grund av detta kommer många personer att få sin första diagnos vid ett besök på en akutmottagning. Förhoppningsvis kan det förhindras om en person som vet sig ligga i riskzonen testar sig mer regelbundet.
Vad är typ 2-diabetes?
Typ 2-diabetes orsakas främst av dåliga matvanor och tilltagande fetma. Den verkar något annorlunda än diabetes typ 1. Skillnaden består i att en person som har detta tillstånd oftast kan producera insulin, men kroppen kan inte nyttja insulinet på ett tillfredsställande sätt. Detta tillstånd kallas då ofta för insulinresistens. Kan den drabbade personen minska sin vikt, äta en mer hälsosam kost och motionera mer regelbundet, kan tillståndet reverseras eller i bästa fall helt upphöra.
Hur behandlas diabetes?
Eftersom personer med typ 1-diabetes inte kan producera tillräckligt med insulin måste de få dagliga injektioner av det industriellt framtagna medlet. Det kan även behövas andra typer av medicin för att sänka blodsockernivån till mer normala värden. De som har drabbats av diabetes typ 2 behandlas i första hand med oral medicin, men de kan även behöva insulininjektioner, i vart fall när deras tillstånd bedöms som mer allvarligt. Både typ 1 och typ 2 diabetespatienter uppmanas att äta en hälsosam kost samt motionera regelbundet. De måste övervaka sina blodsockernivåer både före och efter intag av föda.
Den långsiktiga prognosen för diabetes?
Det har förklarats i denna artikel att båda typerna av diabetes är kroniska tillstånd som oftast är ett livslångt sjukdomstillstånd, de är dock mycket hanterbara. Allvarliga komplikationer som kan uppstå beror vanligtvis på individens slarv med födan, viktökning eller brist på regelbunden motion. Även otillräckliga och oregelbundna kontroller av blodsockerhalten kommer att påverka negativt på sjukdomsförloppet. Slarv eller oförmåga att ta nödvändig medicin eller insulininjektioner är i sig det enskilt allvarligaste.