Här nedan följer några livsstilsfaktorer som kan påverka ditt blodsocker.
Träning
I det längre perspektivet så kan motion främja viktminskning, vilket resulterar i lägre blodsockernivåer. Vid träning är musklerna mer känsliga för insulin och absorberar ökade mängder glukos från blodet, en diabetiker kan nu få en ökning av blodsocker. Normalt sjunker blodsockernivån efter träningen och fortsätter att sänkas under de kommande 24 till 48 timmarna.
När musklerna dras samman under fysisk aktivitet används glukos som energi oavsett om kroppen har insulin tillgängligt eller inte. Om kroppen saknar tillräckligt med insulin, kan blodsockernivåerna sjunka till farligt låga nivåer som kan orsaka hypoglykemi. Hypoglykemi, även kallad insulinreaktion eller insulinchock, kan orsaka skador, olyckor och har potential att leda till koma.
Personer med typ 1 diabetes har den högsta risken att utveckla hypoglykemi. De med typ 2 diabetes är mindre benägna att uppleva hypoglykemi under eller efter träning. Om en person med typ 2 diabetes tar insulin kan blodsockernivåerna sjunka lägre än väntat och orsaka hypoglykemi. All typ av diabetes kan påverka fluktuationer i blodsockernivån och varje person reagerar på sitt specifika sätt. Beroende på träningsmängd kan varje individ reagera olika på typ av träning, varaktigheten och mängden. För att förhindra extremt högt och lågt blodsocker är det viktigt att övervaka glukosnivån före och efter träning.
Hos Diabetesförbundet kan du läsa mer om att träna med diabetes.
Sjukdomar
När en person är sjuk är kroppen under stress. För att bekämpa stress och bekämpa sjukdom utsöndrar kroppen hormoner. Även om hormonerna är bra för att bekämpa sjukdom och infektioner, kan de orsaka den negativa bieffekten vilket kan innebära en höjning av blodsockernivån. På grund av annan sjukdom är det svårare för någon med diabetes att hantera blodsockernivåerna. Personer med typ 1 diabetes riskerar att utveckla en allvarlig komplikation känd som ketoacidos. Ketoacidos uppstår när celler saknar rätt mängd glukos, vilket resulterar i produktion av ketoner. När ketoner byggs upp i blodomloppet blir de sura. Detta kan potentiellt leda till diabeteskoma.
Personer med typ 2 diabetes löper risken att vid sjukdom utveckla hyperosmolär hyperglykemisk nonketotisk koma (HHNC). När blodsockernivån stiger, ökar urinproduktionen för att bli av med överskott av socker. I det längre perspektivet minskar urinproduktionen, vilket orsakar svår uttorkning som kan leda till kramper eller koma. Det är viktigt att noggrant övervaka blodsockernivån när du upplever sjukdom på grund av höga glukosnivåer, eftersom det kan orsaka allvarliga komplikationer.
Stress
Stress kan bidra till förändring av blodsockernivåer och till diabetes. När en individ är under stress svarar kroppen som om den är under attack. Hormoner kopplade till stress, såsom epinefrin (adrenalin) och kortisol används i ”fly eller fäkta” situationer. Både fysisk och mental stress kan öka stresshormonerna, vilket resulterar i en ökad blodsockernivå. För personer med diabetes kan kroppen inte producera motåtgärder för att hålla blodsockernivåerna under kontroll. Med diabetes kan stress påverka blodsockret på två sätt:
- Individer utsatta för stress kanske inte tar hand om sig själva genom att äta sunt, träna och övervaka sina glukosnivåer.
- Ökad hormonutsöndring från stress kan påverka blodsockernivåerna direkt.
För individer utan diabetesdiagnos stiger blodsockernivåerna av stress som då följs av en ökning av kroppens egen produktion av insulin för att hålla glukos under kontroll. För människor med diabetes utsöndras inte tillräckligt insulin under perioder med ökad stress. Som ett resultat kan långvarig stress ge en betydande ökning av blodsockernivåerna. Enligt forskning så får individer med typ 2 diabetes ofta högre blodsockernivåer på grund av emotionell stress, medan en kroppskada (fysisk stress) ger högre blodsockernivåer bland individer med både typ 1 och typ 2.
Mediciner
Att diagnostiseras med diabetes kan vara överväldigande för en person med anledning av att personen nu ständigt måste övervaka sina blodsockernivåer. De blir med största sannolikhet beroende av att tillföra insulin och även andra receptbelagda mediciner. Dessa receptbelagda läkemedel kan komma i konflikt med diabetesbehandlingen. För att behandla andra sjukdomar såsom inflammatoriska tillstånd och autoimmuna sjukdomar förskrivs steroider. Men steroider kan orsaka att blodsockernivån stiger dramatiskt. Storleken på dessa doser, dess varaktighet och hur steroiderna administreras, bestämmer hur ofta blodsockernivåerna bör övervakas.
Steroidmediciner som kommer in i kroppen oralt eller genom injektion i en led eller kroppsvävnad kommer nästan alltid att öka blodsockret. Steroider som är i form av en inhalator för astma orsakar minimal ökning av blodsockret eftersom läkemedlet är utformat för att fungera på ett specifikt organ, till exempel lungorna. Personer som behandlas med stora doser och under längre perioder löper den högsta risken att utveckla hyperglykemi.
Även om det inte är klart varför steroider orsakar blodsockerhöjningar, tror forskare att steroider påverkar hur insulin fungerar i kroppen. Steroider påverkar kroppen genom att minska insulinkänsligheten och samtidigt öka produktionen av glukos i levern. För att bekämpa oönskade blodsockerhöjningar måste glukosnivån nu övervakas ännu mer noggrant tillsammans med att typ av medicin och dos kan behöva ändras.
Menstruation
Även om det inte förekommer hos varje kvinna, tenderar blodsockernivåerna att vara högre tre till fem dagar före, under och efter menstruationen. När hormonnivåerna ändras under en kvinnas cykel, varierar blodsockernivåerna när östrogennivåerna ökar. Ökningen av östrogen som signalerar början av menstruation kan göra kroppen resistent mot sitt eget eller injicerat insulin. Under månaden så varierar hormonnivåerna, doserna måste justeras i de fall ett högre blodsockervärde uppstår. Extra insulin som tas under menstruationen kan hjälpa till att övervinna den insulinresistens som förekommer naturligt.
Många kvinnor upplever cykler av olika längd, de kan variera från så kort som 20 dagar till så långa som 40 dagar eller mer. Enligt studier kan kvinnor med typ 1 diabetes ha fler menstruationsproblem före 30 års ålder än kvinnor utan diabetes. Kvinnor i studien med typ 1 diabetes kategoriserades som att ha menstruationsproblem som bestod av längre cykler och ökad mängd mensblod.
Sömnbrist
Sömn är en kritisk komponent för kropp och själ. Men eftersom livet ibland blir hektiskt kan tillräckligt med sömn ibland bli svårt att nå. Bevisen tyder på att dålig sömn kan påverka flera system i kroppen inklusive blodsockernivåer. För personer som har diagnosen diabetes kan sömn vara besvärligt, dåligt med sömn under längre tid ökar blodsockernivån. Högre blodsockernivåer påverkar sömnmönstren genom en minskad fettförbränning under natten. När blodsockernivån är för hög måste njurarna arbeta hårdare för att ta hand om sockret och avlägsna den från kroppen genom urinering. Detta orsakar i sin tur ett ökat behov an urinering under natten vilket leder till att sömnen avbryts.
Det finns forskning som menar att individer som sover mindre än sex timmar per natt jämfört med de som sover åtta timmar upplever fler blodsockerkomplikationer. Tillsammans med att orsaka höga blodsockernivåer, kan kroppens reaktion på sömnbrist efterlikna insulinresistens, en riskfaktor för att utveckla diabetes.
Dag och natt
Vid perioder med fasta uppstår fluktuationer i blodsockernivån, dessa tenderar att äga rum medan du sover och när du vaknar. Hos individer med typ 2 diabetes är förhöjda blodsockernivåer ett resultat av två fenomen, Somogyi-effekten och Dawn-effekten. Hos diabetiker av typ 2 kan blodsockret minska som ett svar på kvällsdosen. För att motverka det låga blodsockret reagerar nu kroppen naturligt genom att försöka höja det.
När en person vaknar upp, höjs blodsockernivån utan förklaring. Högt blodsocker är reaktionen på det föregående låga blodsockret. Om blodsockret är mycket lågt runt klockan 02.00 eller 03.00, diagnostiseras det som Somogyi-effekten.
Dawn Fenomenet är ett tillstånd som inträffar före uppvaknandet och beräknas uppstå hos 75% av alla typ 2 diabetespatienter, innan vi vaknar upp utsöndrar kroppen en kombination av tillväxthormoner som innehåller kortisol, glukagon och adrenalin. Denna ökning av tillväxthormoner motverkar de sjunkande effekterna av insulin, vilket då ökar blodsockernivån. För att motverka dessa hormoner utsöndras nu insulin för att sänka det förhöjda blodsockret. Hos en diabetiker utsöndras inte insulin i tillräcklig mängd för att sänka blodsockret vilket resulterar i förhöjda värden på morgonen.
I det dagliga livet ingår naturligtvis även att äta mat. Via länken nedan kan ni finna artiklar om hur olika frukter, grönsaker och örter påverkar blodsockret. Tryck här för att läsa om dessa faktorer.